I huvudet på en PT
Warning: Trying to access array offset on value of type null in /customers/7/9/9/mariawigbrant.se/httpd.www/wp-content/themes/roseta/includes/loop.php on line 328

I huvudet på en PT

Intervju med Fredrik Devoto, PT och instruktör på Sats.

”Jag älskar att krossa myter och ersätta fördomar med kunskap.
Och inom det här området saknar jag aldrig utmaningar.”

Jag träffar Fredrik Devoto efter ett riktigt tufft Get Fit-pass på SATS Spårvagnshallarna i Stockholm. Vi är båda PT, personliga tränare, och efter hand har vi upptäckt att vi båda jobbar mycket med gravida kvinnor och nyblivna mammor. Jag har blivit nyfiken på Fredrik och hans syn på träningen och jag har stämt träff med honom på ett fik i närheten för ett litet samtal. Fredrik är en öppen och generös person som gärna vill dela med sig av sina kunskaper och åsikter.

Maria: – Kul att vi äntligen kan sitta ner och prata ostörda. Kan du inte börja med att berätta för läsarna vem du är.

Fredrik: – Det korta svaret är att jag är en personlig tränare som inte kan sluta fundera över kroppen och knoppen. Om du tycker det låter nördigt så tolkar jag det bara positivt. För mig måste man ha ett nördigt intresse om man ska orka gräva sig in i kunskapens innersta. Det gäller oavsett vilka områden man är intresserad av, på riktigt.

M: – Jag vet att du har en hel del andra nördiga intressen men vi kan väl återkomma till dem. Låt oss börja med att ta oss några år tillbaka i tiden. Hur började ditt intresse för ”kroppen och knoppen” som du kallar det?

F: – Jag har på ett eller annat sätt idrottat och tränat sedan jag lärde mig gå. Jag har gått igenom en långa radda av olika sporter. Jag har varit en riktig hoppjerka. En hel del friidrott, flera racketsporter, gymnastik, hockey, utförsåkning, klättring. Ja, jag har gjort det mesta. Mest satsade jag på fotboll och spelade på ganska hyfsad nivå i ungdomen. 
Men om det är något jag alltid ägnat mig åt så är det styrketräning. Den har liksom alltid varit en del av mitt idrottande och mitt intresse. Under fotbollsåren såg jag styrketräningen mest som ett redskap för att bli bättre på planen än som ett mål i sig självt. Idag är gymträningen det centrala, styrka, kondition. Och så en del tennis, det är så kul att utmana och slå en del kompisar. 

M: – Och sen tio år tillbaka är du personlig tränare på SATS.

F:– Ja, när man som jag provat på nästan varenda idrott som finns så beror det ju på att man gillar det som handlar om kroppen och hur man utmanar den och hur man sköter om den. Och under mitt flaxande mellan olika idrotter kunde jag ju inte undvika att samla på mig en hel del kunskaper eftersom jag har den lite nördiga läggningen. Jag började lägga ihop och sammanställa träningsprogram från olika sporter och upptäckte att mycket som skrivs om träning är ren strunt. 
Vilken sorg det är att se människor som lägger ner sin själ i träningen och så utför man övningarna fel. Inte bara att det är bortkastad tid, risken är också att man överanstränger sig eller kanske skadar sig. Man kanske har hört från kompisar hur man ska göra eller så läser man tidningarna som ju är fulla av råd och tips som inte alltid är så väl underbyggda. Och en vanlig inställning är det där med quick fixes.  
Jag själv tar träning på största allvar. Förändring kräver engagemang och det tar tid att utvecklas. Man måste vara fokuserad och ha riktigt bra träningsprogram som man kan lita på. Man ska äta rätt och inte minst vila. Avstressad vila är en av hörnstenarna i all träning. Träning är en hollistisk process som man måste förstå och idag finns det så oerhört mycket kunskap om träning som vilar på en rent vetenskaplig grund.